Hållbara glasfasader

Hållbara glasfasader

2019-11-22

Hållbara glasfasader

Hållbara glasfasader – en viktig länk i cirkulärt byggande

Text: Hanne Sofie Flem Bjørkestøl

Hållbarhet har gått ifrån att vara en trend till att bli en slags gyllene regel för oss människor. Det innebär att vi måste leva på ett sätt som ger oss det vi behöver utan att skada andra människor eller naturen. Att bidra till en hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för framtida generationer att få sina behov tillgodosedda. I dag står byggbranschen för en stor del av världens utsläpp samt energi- och resursanvändning. Det säger sig självt att de åtgärder som vidtas här har en stor inverkan på miljön. Därför finns det en rad standarder som utgör grunden för att utvärdera byggnaders hållbarhet baserat på livscykelanalyser (LCA, Life Cycle Assessment). [1]

För att bedöma en byggnads koldioxidutsläpp används livscykelanalyser, som tar hänsyn till byggnadens hela värdekedja – från utvinning av råmaterial till konstruktion, drift, underhåll, rivning, återvinning och avfallshantering i slutet av byggnadens livslängd. För att dokumentera miljöprofilen för de komponenter som ingår i en byggnad används miljödeklarationer (EPD, Environmental Product Declaration). Detta gäller även glasfasader.

Hållbara fasader i glas och aluminium

Mycket har förändrats sedan 1950-talet, då aluminium började användas i fasader. Den största förändringen är den förbättrade isoleringen, tack vare aluminiumprofiler med bruten köldbrygga och glas med hög isoleringsförmåga. I dag finns det profiler som uppfyller kraven för passivhus, med ett U-värde på 0,8 w/m2K, och glas med U-värden på under 0,5 w/m2K. Det leder till mindre värmeförlust och mindre energibehov för att värma upp byggnaden. Genom att lägga till mer teknik i fasaden, till exempel integrera automatiska persienner, skärmar eller elektrokromatiskt glas, kan byggnaden svara på externa faktorer och skapa ett bättre inomhusklimat genom att undvika bländning och minska behovet av kylning. Glasfasader i aluminium har en lång livslängd och bryts inte ner över tid. Dessutom är energi- och koldioxidutsläppen låga vid underhåll. Aluminium är klimat- och väderbeständigt och ökar fasadens kvalitet och hållfasthet.

Även om en tät fasad hade resulterat i ännu lägre energiförbrukning, är glasets funktion i form av dagsljusinsläpp och utsyn avgörande faktorer för människors hälsa och välbefinnande i en byggnad. Glasfasader skapar öppenhet, något som vi människor behöver eftersom vi tillbringar över 90 % av vår tid inomhus. Enligt rapporten ”10 kvalitetsprinciper för hållbara byggnader och områden” som Bygg21 tog fram 2018 på uppdrag av norska Kommunal- och moderniseringsdepartementet, är dagsljus och utsyn viktiga faktorer som främjar hälsa, trivsel, inlärning och produktivitet. Bra ljusförhållanden handlar om samspelet mellan dagsljus och artificiell belysning. Brist på dagsljus kan leda till sämre hälsa för de som vistas i byggnaden. Det finns också en skillnad mellan utsyn och utsikt. Utsyn är möjligheten att se ut från en byggnad eller slutet område, för att skaffa sig en överblick över omgivningen. En

byggnad som erbjuder utsyn mot natur och grönområden är bättre för hälsan än en byggnad som inte gör det. Tidigare var det svårt att skapa stora öppningar i byggnadsfasaden med hjälp av glas och aluminium. I dag kan aluminiumprofiler bära större vikt och därmed större glas, vilket möjliggör större glasformat i fasaden.

Aluminium som ”grönt” material

Aluminium upplever den snabbast växande efterfrågan av alla metaller i världen. De främsta orsakerna är dess styrka och låga vikt. Efterfrågan drivs framför allt av transportsektorn som måste förbättra bränsleeffektiviteten och minska energiförbrukningen genom lättare bilar, tåg och lastbilar. Dessutom är aluminium nyckeln till nollenergihus, solenergitillämpningar och förpackningar som gör att maten håller längre och kräver mindre energi vid transporter. Aluminium kräver minimalt med underhåll, rostar inte under normala förhållanden och har en lång livslängd.

Aluminiumlegering och miljövänlig produktion

En aluminiumlegering är en blandning av aluminium och en eller flera andra metaller. Hydro tillverkar legeringar för att förbättra materialegenskaperna för specifika ändamål som till exempel styrka, glans eller formbarhet. De vanligaste grundämnena som används i aluminiumlegeringar är magnesium, kisel, mangan, zink och koppar. För att skapa profiler till fönster, dörrar och fasader måste man hetta upp en aluminiumstång till 500 °C och föra den genom en press formad som den färdiga profilen. Med rätt legering och värmebehandling får man ett brett användningsområde. [2]

Aluminium har en livscykel som få andra metaller kan matcha. Det är korrosionsbeständigt och kan återvinnas om och om igen till endast en bråkdel av den energi som går åt vid framställning av primäraluminium. Detta gör aluminium till ett utmärkt byggmaterial. Faktum är att cirka 75 procent av allt aluminium som någonsin har producerats fortfarande är i bruk. Det går åt mycket energi för att skapa primäraluminium, men Hydro använder förnybar kraft och modern teknologi för att producera aluminium på ett så rent sätt som möjligt. 1963 öppnade Sapas moderbolag Hydro sin första aluminiumfabrik som drevs med vattenkraft på Karmøy, en ö utanför Norges västkust. Detta innebar också början på Hydros resa mot att bli världens ledande företag inom hållbar aluminiumproduktion. I dag driver företaget över 20 vattenkraftverk runtom i Norge. De levererar omkring 10 TWh ren och förnybar energi varje år till sin aluminiumproduktion. [3]

Läs mer om Hydro här >

Hållbara glasfasader med 75 % återvunnet begagnat skrot

Efterfrågan på återvunnet aluminium i byggmaterial har ökat i takt med medvetenheten om hållbarhet och byggnaders koldioxidavtryck. Hydro är den första aluminiumtillverkaren som levererar återvunnet aluminium av högsta kvalitet och certifierat innehåll av minst 75% återvunnet konsumentskrot, i form av produkten

Hydro CIRCAL. Koldioxidavtrycket är 75 % mindre än det genomsnittliga primäraluminiumet i Europa och nästan 90 % mindre än världsgenomsnittet. Med hjälp av den mest avancerade sorteringstekniken i branschen kan de leverera det högsta återvunna innehållet på marknaden. Omsmältning av aluminium för nya applikationer kräver endast 5 % av den energi som går åt vid framställning av primäraluminium. Ju högre återvunnet innehåll, desto lägre koldioxidavtryck. Denna produktionsprocess är helt spårbar och produkten är certifierad av det oberoende certifieringsorganet DNV-GL.

Från och med den 1 december kommer Sapa att kunna erbjuda marknaden sin glasfasad Sapa 4150 med Hydro Circal 75R och bidra till att sänka koldioxidavtrycket för byggnader över hela världen.

Dörrar och fönster i aluminium med lågt koldioxidavtryck

Hydro REDUXA erbjuder aluminium med låg kolhalt genom att använda förnybara energikällor som vattenkraft. På så sätt kan Hydro minska koldioxidavtrycket per kilo aluminium till mindre än en fjärdedel av det globala genomsnittet. Resultatet är aluminium med ett av världens lägsta koldioxidavtryck på 4,0 kg CO2 per kg producerat aluminium. Detta är cirka 50 % lägre än övrigt primäraluminium som produceras i Europa och nästan 80 % lägre än världsgenomsnittet. Från första kvartalet 2020 kommer Sapas dörrar 2086 och fönster 1086 att finnas tillgängliga på de nordiska, polska och baltiska marknaderna.

Hållbara glasfasader i miljöcertifierade byggnader

Det finns olika metoder och miljöcertifieringar att ta hjälp av på vägen mot en hållbar byggnad. BREEAM används ofta i Europa, medan man i andra delar av världen, särskilt USA och Asien, främst använder LEED. DGNB är ett vanligt certifieringssystem i Tyskland. Enligt Green Building Alliance är BREEAM världens äldsta (1990) och Europas ledande miljöcertifieringsverktyg för byggnader. Genom att använda detta verktyg får byggmaterialen poäng inom olika kategorier, och det är viktigt för utvecklaren att samla ihop tillräckligt med poäng för att uppnå önskat BREEAM-betyg. Glasfasader kan bidra positivt inom olika kategorier, både när det gäller tillhandahållande av dokumentation, hälsa och inomhusmiljö, energi och material (som kan dokumenteras med EPD:er, ECOProduct, Svanenmärkning etc.).

[1] https://www.standard.no/fagomrader/bygg-anlegg-og-eiendom/barekraftige-byggverk/

[2] https://www.hydro.com/sv-SE/om-aluminium/varfor-aluminium/

[3] https://www.hydro.com/sv-SE/om-aluminium/fornybar-energi-och-aluminium/