SAPA Sommar med Linus Olofsgård

2022-07-04

SAPA Sommar med Linus Olofsgård

Mitt efternamn Olofsgård sträcker sig några led bak i släktledet. Det är faktiskt uppkallat efter en gammal släktgård här i de djupa småländska skogarna. För mig är just landsbygden och naturen så självklar, som en del av mig och min uppväxt. Att höra kossornas råmande sitter liksom i mitt DNA. Mitt namn är Linus Olofsgård och jag ska med mina 23 år på nacken inom Hydro Building Systems axla en ny roll som Teknisk chef i höst. 

När jag var 2,5 år tog min familj beslutet att flytta till en idyllisk småländsk bondgård strax utanför Vetlanda. Här omringades gården av ett 30-tal kor tillsammans med några kalvar som betade på markerna. Vi hade även några hästar som ofta kom galopperandes längst ängarna. Jag älskade att hoppa och kasta mig i det nyslagna höet som fanns i ladugården. Att njuta av solskenet tillsammans med massa bad, detta var något som alltid stod högt upp på min lista under sommarlovet. Idag lockas jag mycket av friluftslivet, vilket kanske bottnar mycket i min uppväxt. Men som jag nämnde tidigare så finns bondgårdar i mitt släktträd sedan länge och det kanske var därför jag trivdes så bra i den miljön under hela min uppväxt.

En annan miljö som jag nyligen har vistats på är festivalmiljön. Äntligen! Efter två långa år av restriktioner fick jag möjligheten att besöka Sweden Rock ännu en gång. Det var nästintill en underlig känsla att se så pass många människor på ett och samma ställe, men hur kul som helst. Att bara få stå där i publikhavet och njuta av sitt favoritband live har varit saknat. Jag måste erkänna att jag hade lite ont i både nacken och halsen efteråt, men det tror jag inte att jag var ensam om. Festivalen hade dessutom utökat sitt område med hela 25% jämfört med tidigare år. Och det var inte bara jag som hade saknat festivaler utan Sweden Rock slog sitt eget publikrekord med 37 000 besökare. Snacka om att folk var sugna på festival.

Men om vi kommer tillbaka till min hur jag hamnade här på Hydro Building System. Jag tog mina första steg i företaget redan 1999. På den tiden var det under namnet Sapafront. Innan detta studerade jag Maskinteknik på Jönköpings högskola. Under mina 23 år på företaget har jag haft många olika roller där jag ständigt har fått ta mig an olika utmaningar, vilket har gett mig en större förståelse kring de olika avdelningarna på företaget. Men det allra bästa med Hydro Building Systems är att det finns en så fin gemenskap. Alla hälsar på alla, det finns liksom inga höga väggar mellan avdelningarna, vilket jag tycker är helt fantastiskt. Nu till hösten vankas nya utmaningar när jag ska ge mig på en ny roll, nämligen som Teknisk chef. Det kommer att vara en spännande tid, att leda teamet och se vilka nya utmaningar som kommer att uppstå. Det kommer också bli riktigt kul att få komma tillbaka till att fokusera mer på tekniska frågor igen fast mer på en detaljnivå.

Men, innan jag tar mig an detta spännande nya, så har jag lite efterlängtad semester. Det kanske inte helt innebär semester som i lata dagar, utan snarare fullt upp med ett byggprojekt hos mina föräldrar. Det är alltid något bygge i gång i vår familj och just detta projekt är en sommarstuga strax utanför Västervik. Bli heller inte förvånade om ni ser mig susa förbi på hojen. Jag kan gärna bjuda in mig på fika hos någon glad kollega på Öland eller ge mig ut på några spontantrippar. Ja, motorcykeln tar mig dit vädret verkar vara som bäst helt enkelt. Friheten att bara kunna ge sig i väg är helt underbar.

Jag ska helt enkelt njuta av nuet och ladda batterierna för de nya utmaningar som väntar till hösten. Men innan jag avslutar detta ska jag dela med mig av ett sommartips: Ta en bild varje dag under sommaren, för att till slutet av semestern komma ihåg vad du fyllt semesterdagarna med. Även om det är ett vardagligt projekt så är det värdefullt att se tillbaka på semestern med hjälp av bilder. Att komma ihåg skratten, doften, smakerna och känslan du hade just i den stunden. Det kommer att fylla din vardag men ljusa glimtar till hösten när dagarna känns som gråast.